Mellandagar.

Så här i efterjuldagarna ramlar eftertankens kranka blekhet in på visit.
Inte så att ekonomin raslat iväg mer än vanligt, inte heller har julmaten lagt sig som ett nytt snyggt bildäck runt kroppen.
Mer som om det är dags att göra bokslut, avbön och ta nya käcka tag inför kommande år.

Själv anser jag ju att nyåret infaller runt skolstart på hösten men visst, vi kan väl ta lite nya tag då och då.

Nyårslöften är inget för mig, har aldrig lyckats förändras över en natt till något mer lyckligt, rikt, smalt, sunt eller annat metamorfosartat.
Långsiktig planering är heller inte min starka sida, därtill är jag alltför tålamodslös.

Därför kommer antagligen allt tuffa på som vanligt, dvs jag kommer fortsätta snubbla in i olika situationer, sammanhang och händelseförlopp jag kommer ha att ta ställning till omedelbartbums.

Precis som resten av jag är.
Omedelbartbums!