Räkna med konflikter.

Efter en fantastiskt fridfull och trevligt social dag (fröken-ilskebytta har haft noll, jag upprepar noll utbrott), kom finalen vid nattning.
Pysselkungen jublar, likt sin äldsta syster gjorde, vid tanken på att få höra Lennart Hellsings underbara ABC-bok som godnattsaga.
Rabblar glatt upp alfabetet och deklarerar att han minsann kan räkna till 17 också.

Efter detta tillkännagivande påbörjas en räkning som först tar stopp vid 117!
Jodå, räkna, alfabetets alla bokstäver och lätt ljudning är plätt-lätt för denne son.

Annorlunda kan ödets lotter falla hos enskilda individer.
Har umgåtts med ännu en "mångmamma" idag.
Där finns det, precis som hos mig, en hel drös med barn som befinner sig i olika stadier av ålder, intressen, "tillrättalagd studiemotivation" och status av energiskhet.

Kan inte sluta fascineras av att syskon, med samma far och mor, ungefär samma typ av familjevärderingar under uppväxten och med ungefär samma utgångspunkt kan bli så diametralt olika varandra.

Egentligen är det tur att olikheterna finns, hur trist och konfliktlöst skulle det inte annars vara?
Konflikter är till för att lösa.
Konflikter leder förhoppningsvis till något nytt och bättre.
Konflikter är en språngbräda till kunskap.

Förutom att konflikter är jobbiga...