Fredagseftermiddagen tillbringades i staden.
Fyra eftermiddagströtta barn, mor och far-är-rar företog en expedition för att inhandla rätt kulörer till blivande väggspeglar.
Visst har jag ett bra sifferminne men att på rak arm kunna räkna ut färgkoder till sifferkombinationer är inte riktigt min starka sida.
Alltså var det bara till att i samlad tropp åka iväg för att på plats dividera om rätt nyanser.
Säljaren var av den mer överambitiösa sorten.
Lätt påstridig, ville väl och pratade mycket.
Vi ville bara välja nyanser och helst slippa betala för hela affärens ramponerade inredning som små-vilda-glada gjorde sitt yppersta för att re-dekorera.
Som tur är, har både jag och maken lätt för att enas, så det behövde inte bli några längre sejourer bland färgproverna.
Enda frågetecknet var huruvida det skulle vara en gammelrosa eller rostaktig nyans på ett av ställena.
Det lilla dilemmat löste vi kvickt, en halvlitersburk av varje nyans!
Jag gissar på att mitt förslag vinner, kan ni gissa vilken färg jag håller på?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Det börjar på g och slutar på ammelrosa. Tror jag i alla fall.
Får jag gissa på vitt????
Hoppas att det kommer att bli fint.
tack för snäll koimmentar
Kramisar Jeanette
det låter så trevligt när du beskriver ert vardagliga liv...
Jag trivs till 90% att leva ensam - men tänk att bara en endaste gång få gå ut tillsammans med någon och handla färg...
Spänningen stiger.Kram Milla:D
Rebecka; Du har rätt!
Och jag med, den färgnyansen var bäst!
Jeanette; Nog blir det en hel del vitt, också!
Ancan; Som med allt annat är det både plus och minus med alla former av livssituationer.
singelboende eller storfamilj, allt har sin charm och sina avigsidor!
Skicka en kommentar