torsdag 13 augusti 2009

Smeknamn

Kärt barn har många namn, brukar det ju heta.
Vi har en fallenhet för att strö smeknamn över våra ättelägg.
Konkurerar nästan med varandra, far-är-rar och jag, om att få just vårt förslag att etsa sig fast.
Hittills har vi väl ungefär lika stor andel "nicks" på våra samveten.

Några av de namn som förekommer här i bloggen är;

1) Sheriffen, stor-småtting, åttaåringen

2) Pysselkungen, destruktor, femåringen

3) fröken Hårfager, lilltjejen, Busan

4) mini, Bam-Bam

Naturligtvis finns det en drös till men de förekommer inte här.


De två äldsta, varav den ena går under benämningen stor(a)-dotter, har ju som bekant flyttat och den andre drasuten förekommer sällan i mina inlägg.
Inte för att det han gör, eller inte gör skulle vara ointressant.
Snarare tillhör han kategorin; smygare!
Ni vet, en sådan där person som utan ett ljud smyger upp från vänster bara för att snabbt och smidigt försvinna ut till höger.

Lite hemlig, så där.

Apropå detta med "nicks", fick jag för en tid sedan höra ett som användes på mig, för många år sen!Jag hade inte hört det tidigare, troligtvis beroende på att när det nyttjades var det om mig, inte till mig.

Ganska fint, tycker jag.

Svarvöga!

Vad säger ni om den?


3 kommentarer:

Rebecka sa...

Svarvöga är tjusigt!
Kaninen är sött.

fisken sa...

Det är samma här fast jag har inte använt smeknamnen i bloggen.
Förstfödde kallas ibland tjabo och han ÄR faktiskt döpt till det i andranamn men det var mer när han var liten bebis som vi använde det.
Nr2 kallas Bubbas eftersom han vägde nästan 5 kg när han kom och han är fortfarande stor även om han inte är tjock längre. Ropar man Bubbas tilll honom så kommer han fortfarande springande.

Mångmamma sa...

Fisken; Hoppsan. 5 kg. Inte illa krystat! :)