söndag 26 juli 2009

Snubblis ska tjacka svettmanglar...

Jag ogillar name-dropping.
Antydningar är så mycket roligare.
Felet är bara att jag har en historia att förtälja där det inte går att undvika just detta namndroppande.
Poängen i historien är just de absurda smeknamnen.
Och det egna språket.

För att göra en kort historia odrägligt lång, bör jag börja med en parallell.

En av mina små-vilda-gladas favoritförfattarinnor heter Cressida Cowell.
Hennes makalöst välöversatta serie om antihjälten Hicke Hiskelig Halvulk III framkallar skrattparoxysmer, fortfarande, efter åttonde gången böckerna läses.
En av behållningarna med hennes böcker är just namnen på karaktärerna i böckerna, Gape Rapkäft, Fiskfot, Alvin den Bedräglige, StorPer Snorslödder osv
Att de sen hamnar i osannolikt roliga situationer böckerna igenom förstärker bara det hela.

Min historia, går långt tillbaka i tiden.
Eller så vitt jag vet, påbörjades redan innan jag blev bekant med delar av karaktärerna
Ett från början löst sammanhållet kompis- och jobbarkompisgäng, delar av de boende i Sollentuna norr om Stockholm.
Vi har vitt skilda personer som tävlar om huvudrollen.
"Vårans Barje", "Pigga Person /Pilliots Paowa/Piggelin"(en och samma person som egentligen heter Olsson),"Grantutt/Grintutt", "Bagarn/Pilliots Paowas Ompis", "Lillfjant", "Bjarne", "Stoffe", "Boac"( för övrigt välorienterad i ägg- och grapefruktsdieten), "Lille Skutt", "Snubblis/Snubbelfot" mfl

Alla har en och samma vokabulär, allmänt kallad "sollentunianska".
För en icke invigd kan språket leda till en del förbistring, eller kanske mest oförstående miner.
Många gånger har jag tänkt försöka mig på en parlör - ett enkelt redskap för snabböversättning - men får blixtsnabbt ge upp.
Som alla språk utvecklas och vidareutvecklas även "sollentunianskan".

Ovan nämnda "Snubblis/Snubbelfot", känner jag väldigt väl!
Han har genom åren som gått förflyttat sig till nya orter pga jobbbyten.
På ett tidigare arbete använde han sig just av "sollentunianskan" för att delge sina kollegor eftermiddagens planer; -"Äh, jag måste dra tidigare idag eftersom jag ska tjacka svettmanglar till kottarna."

Någon som begriper?
(Kottar kan även benämnas korkar eller småkorkar.)
Östgötarna som åhörde honom begrep inte mycket av det i alla fall.

Galna upptåg och infall är signifikativt för denna ystra skara.
Att snickra ihop en sidovagn till en gammal hoj, dra avgasröret under så att det värmer upp vagnen och sen ge sig iväg till en hojträff långt, långt norrut vintertid är helt normalt.
I sisådär en 20-25 minusgrader!
Alltid en i taget som kan värma sig!

Vid ett tillfälle dök "Grantutt/Grintutts" kompis "Nordan" upp på jobbet, även kallat "Gruvan".
Med sig hade han sin bindgalna hund av större modell som knöts fast i en travers strax utanför dörren.
Odjuret stod och tokskällde oavbrutet.
"Pigga Person/osv" skulle hem, greppade ett stadigt järnrör och närmade sig ytterdörren.
"Nordan" fick syn på honom, frågade oroligt vad röret skulle nyttjas till.
-"Om hunden kommer lös måste jag ju kunna försvara mig.
Och detta från mannen vars egen hund Pilliots ena valp, Pam, hade smeknamnet "Eatus Anythingus".
Mycket beroende på sin förkärlek för stora bildäck...

En annan underhållande karaktär i detta gäng var Flash.
Den största hund jag någonsin sett.
Stor som en lastbil vräkte han sig in i vår lilla, lilla lägenhet, ivrigt vispande på svansen.
Faktiskt den enda hund och (förutom ormar) enda djur jag blivit rädd förr.
Självklart var han toksnäll!
(Mycket bra att ha med sig på vilda fester hos galna finska hojåkare!)

"Bagarn" var i det närmsta analfabet, väl medveten om sitt handikapp.Likväl försökte han sig på att skicka hem ett vykort från en av alla sina resor ute i Europa, fraktandes exklusiva mahognybåtar och barhoppande runt mindre rumsrena nöjesetablissemang.

Längst ner på kortet, han mödosamt plitat ihop, stod en skakig rad spridda och osorterade bokstäver, extra bokstäver att stoppa in i de ord där det saknades!

Enkelt och genialt!

Att försöka stoppa in denna skara individer i ett fack är fullständigt omöjligt, det är spridda skurar från "nästan" ledighetskomitten till professorer som tillhör denna krets. Sammanhållningen, ursprunget, hojarna, bilarna och upptågen har de gemensamt. Språket, festerna, historierna, generationsöverskridandet likaså.

En munter skara. Stundtals helt obegripliga men väldigt underhållande!

Just det; Tjacka = köpa, svettmanglar = cyklar, kottar/korkar = barn
Enkelt, eller hur?

4 kommentarer:

Kanadicken sa...

Ytterligare en anledning till soffan och dunken. Vill höra mer...

Rebecka sa...

Hahahahahaha! Barndom! Jäkligt skumma människor ni har socialiserat med genom åren...

Mångmamma sa...

Stormsteg; Du skulle bara veta...

fisken sa...

Klart som korvspa... Svärfar är ifrån Årsta så han låter som en gammal 91:an film.