söndag 26 juli 2009

Här och nu.

Verkligen, verkligen kan jag bli grymt avundsjuk ibland.
Inte på andra men likväl på mig själv!
Måste nästan nypa mig i armen stundtals för att övertyga mig om att jag inte drömmer.

Far-är-rar och delar av småligan har rensat enebacken ner till vår strand, släpat grenar och ris, klippt gräs, röjt och rensat.
Vips har vi plötsligt en fullt funktionsduglig och lättåtkomlig bit strandremsa!

Små-vilda-glada bekymrar sig inte ett dyft om bristen på badvänlig temperatur, finns det en tillgänglig göl att plaska i ska den väl ändå nyttjas?
Av med väl valda delar av klädseln och plums ner i böljan den grå.
Regnmolnen tornar upp sig vid horisonten och strax därpå faller tunga, stora droppar över sjön.

Blöta?
Ja, det är de ju redan, varför kliva upp, det är närmast varmare i vattnet än innan regnet.

Själv satt jag på kanten av bryggan, dinglade med benen och höll lite extra koll på "mini", svårt att stå stadigt på benen när syskonen leker u-båt så det visslar om det.

Känns att jag skulle kunna leva totalt avskärmad från omvärlden veckor i sträck, saknar inget, trängtar efter inget.
Omvärlden är långt borta, längre än den knappa mil som föreligger rent geografiskt.

Idag har jag lyckats leva i nuet, hela dagen.
Lyxigt!

4 kommentarer:

Rebecka sa...

Puss på att leva i nuet!

Huskatt sa...

Härligt!

Kanadicken sa...

Sounds like heaven... :-)

ullebengtsson sa...

Du är på rätt plats! Grattis till allt!