Den blomstertid nu kommer...

Så var "Sjung om studentens lyckliga dar..." avklarade.
Iallafall för mig.
Studenten är ute och svirar, som sig bör, efter mottagning, mat och dryck i hemmet.

Blev en smidig tillställning för mig.
Mycket plockmat, en del färdigfixat sen tidigare, gäster som sätts i arbete med hacka/röra/blanda.

Mätta, nöjda och belåtna fick sällskapet färdas vidare i natten.

Minns min egen student.
Märklig dag!
Champangefrukost hos parallelklasskamrat, tal och avslutning i aulan, betygsutdelning i klassrummet, utspring under tjo och tjim, falsksång och hemtransport för mottagning.
Sen en variant av "bar-hopping" fast på andras mottagningar innan kvällens avslutningsfest på hyrd lokal.

Naturligtvis stod de flesta och tjöt någon gång under dagen, av nostalgiska skäl eller under inflytande av alkohol?
En vecka senare var det mesta sig likt, med det undantaget att ingen behövde nöta skolbänk längre.
De som tidigare umgåtts, fortsatte att umgås.
De men knappt hejat på, fortsatte man att knappt heja på.
Same, same but different!

Antar att det blir likadant för familjens student, de vänner hon skaffat sig under de gågna tre åren kommer att mer eller mindre finnas kvar, resten kommer att förblekna i hennes minne.
Allt jag kan önska henne är en trevlig kväll och en ljus framtid.

Jag finns här...!