Ibland undrar jag om jag inte borde valt en annan inriktning här i livet.
Hjärnkirurg, psykolog, forskare.
Någonting där hjärnan och psyket undersöks.
Att frågan aktualiserats har med en viss person att göra.
Med ytterst ojämna mellanrum dyker en och samma fråga upp i telefon, ställd av denna person.
Att svaret från både mig och min mans sida alltid är detsamma verkar inte hindra personens återkommande fråga.
Varför?
Vad är det som gör att svaret inte "går in?
Eller är frågans karaktär så viktig för personen ifråga att den måste upprepas?
Vi har naturligtvis valt en enkel förklaringen, den som ligger närmast till hands för oss men om verkligheten är så enkel - ja, det vete tusan.
Det är här önskan om en "hjärnskrynklare" eller en förståsigpåare kommer in.
Tänk om jag var "utbildad" på området och inte bara en glad amatör!?
Tänk om min/våra funderingar i ämnet; "Märkligt beteende", skulle komma helt på skam!?
Det rätta svaret kanske är ett helt annat än vad vi tror oss veta!?
Å andra sidan är det ganska befriande att inte alltid sitta inne med det sk rätta svaret.
(Även om jag alltid har rätt, även när jag har fel...)
onsdag 6 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
huvaligen..kände mig NÄSTAN träffad.
Sen kom jag på att eftersom jag är perfekt *host, host* kan det inte vara mig du menar.
Jag gör ju inga märkliga saker...
*fnissar vilt*
Kram Bönan och fundera på du (:
Skicka en kommentar