Kloning i maj, tack!

Jag brukar hävda att alla normala, eller onormala, barnfamiljer behöver minst en extra månad av vardera maj och december.
Jag tycker att vi rationaliserar bort oktober och mars till förmån för en extra jul och försommarmånad!

Så här års duggar utvecklingssamtal, avslutningsfikor, picknickar, uppspel och allsköns krafs mer än tätt.
Lika illa brukar det vara i december.

Att i en familj med två barn få det att funka är svårt, i en familj med sex..
Omöjligt skulle jag vilja säga.

Att vi med familj ändå får det att till slut gå runt måste bero på kloning!
Hederlig gammal celldelning.
Själv har jag ingen aning om hur jag hinner vara på 32 ställen samma vecka med vettet i behåll, alltså måste kloning vara svaret.

Min kropp genomgår någon form av uppdelning i mindre enheter, i smyg nattetid, för att pigga och nytra stå i givakt senast 06.30 dagen efter.

Frukostar fixas, barn väcks, kläs av och på, väskor packas, scheman kollas, bilar far i skytteltrafik till skola, förskola och buss, barn släpps av och hämtas, mat handlas, bärs in och tillagas, läxor läses, disk och tvätt körs i en aldrig sinande ström, det leks, skrattas, pratas, fikas och kramas i oändlighet.
Barn slåss, tillrättavisas, tröstas och hutas åt.
Existentiella frågor avhandlas, livsplaner dras upp, småsår ses om.
Föräldramöten, utvecklingssamtal, elevarbeten, avslutningsfika ditt och datt.
Examensdagar x massor, vår och försommarfester, gäster, nationaldag ska högtidlighållas, jippon och jobbevent.
Friluftsdagar, utflyktsdagar, blommor till fröknar, extra matsäck, extra kläder, extra frukt och borttappade ryggsäckar.
Tömma skola/förskola på för små/fel extrakläder, nya skor och sandaler.


Klart som korvspad att jag stundtals måste vara flera...
Och däremellan pågår den alldeles underbart vanliga vardagen...