Mat, vikt och bvc-besök

Dags för 1,5 års koll på minstingen.
Mina barn är verkligen inga "biffar", deras fars spindelgen har definitivt övertaget i den genetiska sammansättningen i deras små kroppar.
Lätta vid födsel, lätta genom livet, växer som ogräs på längden framåt mitten av tonåren.
Minst i skaran är inget undantag från den regeln.
Har slutat titta på så kallade "kurvor" för längd och vikt-tillväxt för länge sen.
Har ingen aning om vad som är normalviktigt hos genomsnittsbefolkningen, har bara som alla andra noterat att det visst är ett växande problem med tyngre och tyngre barn.
Larmrapporter om hur stor del av befolkningen (i västvärlden, märk väl) som sakta men säkert äter sig till en ohälsosam övervikt.
Inte bara äter för den delen, undviker att röra på sig också.
Själv har jag svårt att se den trenden.
För det första sitter mina barn aldrig still!
Möjligtvis med undantag för de 2 äldsta som faktiskt finner ett nöje i att surfa runt i cybervärlden.
De små däremot- aldrig.
Tror inte att de vet att man kan sitta rätt upp och ner.
Och hur skulle de kunna veta det?
Deras föräldrar undviker i möjligaste mån att sitta still allt för länge.
Jag har inte tid.
Det finns alldeles för mycket kul att fixa med och en hel del mindre kul som också behöver åtgärdas.
Varje dag.
För det andra, anser jag att det är min förbaskade skyldighet som förälder att lära mina barn att äta rätt och vettigt.
Frukt och grönsaker varje dag.
Inte ta mer än man äter upp.
Inget annat än vatten att dricka mellan måltiderna.
Godis ( i begränsad mängd) på lördagar.
Juice bara till frukost - mjölk eller vatten till maten.
Så ursprunglig och ren mat som möjligt.
Undvika märkliga charkvaror.
Aldrig sk light-produkter!!!
Lagad mat från grunden.
Äkta vara helt enkelt!
Väldigt enkelt faktiskt.