Har ni tänkt på hur olika alla människor är?
En del, däribland jag, är mest som ett stort uttropstecken hela tiden.
Det är som om allt vi säger avslutas med ett stort fint uttropstecken!
-Hej, vad kul att se dig!
-Vet du vad som hänt idag!
-Hur har dagen varit!
Spelar inte någon roll om det egentligen är en fråga som ställs, uttropstecknet sitter där i alla fall.
Andra sätter bara punkt efter varje uttalande.
Som om all efterföljande vidarutveckling skulle vara av ondo.
Min man är sådan ibland.
Kan vara enerverande att leva med.
Åter andra är mest ett stort frågetecken?
Kanske inte för att de egentligen verkligen vill veta svaret på sina frågor, snarare för att få någon form av bekräftesle på det de säger.
Jag känner en frågeteckensmänniska.
Hon är riktigt frågvis, ganska nyfiken och väldigt irriterande.
De flesta meningar avslutas med:
-eller vad tycker du?
-visst är det så?
-kan du förstå?
Faktiskt än mer irriterande än de som bara sätter punkt.
Jag undrar om alla är medvetna om hur de förhåller sig till interpunktion?!.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Har faktiskt aldrig tänkt på det, undrar vad jag är...
Ingen aning, faktiskt.
En salig blandning skulle vara min gissning.
Känner mig lätt träffad. Okej, jag vet, jag är ett "." Ibland är det inte meningen och som tur är inser du att det bara är "." för min del och fritt fram för dig att ha en egen åsikt.
Väldigt intressant det här. Tål att fundera mer kring.
Kram
Skicka en kommentar