Fördomar

Alla människor jag känner har fördomar, jag själv är naturligtvis inget undantag.
Däremot anser jag att det är min skyldighet att jobba på att bli av med mina fördomar, istället för att bara slå mig till ro med att världen-nu-ser-ut-som-den-gör-mentaliteten.
Vissa saker är väldigt lätta, jag har inga som helst homofoba takter, jag drar inte alla människor med annan hudfärg över samma kam, jag skräms inte av annan religion, jag föraktar inte människor av ett annat kön än mitt, har inga större svårigheter att umgås med de övriga "stånden"- adel, präster och bönder. Jag vill helst se möjligheter i olikheter än att skrämmas av de, människor med olika typer av handikapp vill jag se som en tillgång i vårt samhälle istället för en belastning.

Vad jag däremot har problem med är inskränkta människor, fulla av fördomar mot allt och alla.

Rädsla och okunskap ställer till det för många..