måndag 18 februari 2013

Kanske inte ett Einsteincitat direkt?

Jag har länge trott att det är en ålders/erfarenhetsgrej.
Att det faktiskt hänger ihop med bristen på översikt, samband, slutledningsförmåga.
Så ser jag i alla fall på mina egna ungdomliga och inte fullt så genomtänkta åsikter och ställningstaganden kring vissa frågor som engagerade mig då.

Men så trillar in jag in på än den ena, än den andra tråden, både på olika sociala forum men även i vissa kommentarsfält under bloggar eller tidningsartiklar - och jag blir mer och mer varse att det snarare är en fråga om masshypnos, helt oavhängigt skribenternas erfarenhet eller ålder.

Det blir gärna lite "vargen kommer-varning" över vissa lösryckta bilder/citat när drevet går igång utan sans och besinning.
Minsta lilla anledning till att bli upprörd eller kränkt och vi hugger den som en bumerang i flykten.

Det senaste jag snubblade över var en extremt korkad - men lösryckt - fras från en lokal kommunpolitiker från Skåne.
Givetvis fick jag högre puls av hennes uttalande men ibland är det vettigare att ta ett djupt andetag och ta ett steg tillbaka, gräva djupare, se bakom.
Det var precis det jag gjorde.

Googlade på namnet, sökte mig till citatets ursprung och se där: uttalandet i sin helhet!
Fortfarande korkat, aningslöst och direkt motbjudande men något mer nyanserat än det framställts i sin snuttifierade form på Fb.
Utan att fortsätta en segdragen debatt i ämnet här, är det bara ett konstaterande från min sida att de allra flesta läser på samma sätt överlag som "Fan läser Bibeln".

Tyvärr är det här ett reellt hot mot den faktiska informationstiden vi lever i.
Alltför mycket textmassa krymps ner för att minimeras till klatschiga rubriker som ska väcka känslor, som i sin tur ska engagera människor, som inte har full bakgrundskoll.
Eller orkar söka full bakgrundskoll.
Eller bara inte bryr sig.
Det värsta är inte att informationen sköljer över oss.
Det värsta är mottagarna inte är kapabla att sålla bland all information, inte har förmågan att se igenom och bakom de braskande rubrikerna.

Och det oavsett om det handlar om "kreti och pleti" eller kommunalpolitiker som begår både självmål, såväl som självmord.
För på samma sätt som allmänheten upprörs och har/tar/ges möjlighet att direktreagera genom kommentarsfält och statusrader, på samma sätt plockar politiker ihop den information de besitter och drar
ihop en inte alltid genomtänkt slutsats.

Slutligen är även detta ett typiskt fall av yttrande- och tryckfrihetsförordningen där alltför få inser poängen med ett sakligt argumenterande och föredrar att ta fram stora yxan direkt.

1 kommentar:

Anonym sa...

Bra inlägg om detta! Vi är noga att lära våran dotter att göra samma som du: att kolla upp. Och gärna från flera källor för att få en så bra översikt som möjligt. WORD sen woman att du äntligen börjar bli frisk. Kram :)