Gunnarhunden

Jag har sorg!

Grym, obeveklig, ohemul, förfärlig!
Sorg!

Finaste-i-världen-Gunnarhund, har fått rasa vidare på de gröna ängarna dit jag inte når.
Du fattas mig!

Jag kommer aldrig få möta en själ som din - det är min förlust.

Jag kommer aldrig mer få mötas av ditt svansdunkande, trappknarrande, salamitiggande, nyfikenhets-nosande, kärleksfulla du - när jag kommer hem.

Du blev nästan sex år gammal.
Sex hundår gånger sju dito människoår är samma sak som 42!

42?

42 som i ’meningen med livet’, enligt Douglas Adams.

Alltså = Du blev 42. Du var meningen med livet!?

Älskade Gunnarhund. Du var. Fanns. Gjorde skillnad.

Saknaden är grym! 💔