Apropå det här inlägget, fick jag några kommentarer på fb där jag ansågs odla stereotyper.
Visst, jag kan hålla med om det - till viss del.
Allra helst om man läst underbaraClaras inlägg, baserat på vad Amanda Schulman ska ha skrivit i frågan, ett inlägg jag för övrigt inte ens kan hitta när jag söker på nätet.
Fast nu är det inte fullt så enkelt att jag bidrar till att odla stereotyper, även om det som sagt till viss del stämmer.
Också.
Min poäng är att vi alla människor uppskattar att göra vår omvärld begriplig.
Antingen genom att dela in den i onda-goda, vita-svarta, kristna-muslimer, homo-hetero eller enligt någon annan lika urbota dum men fullt begriplig skala.
Därtill uppskattar jag adjektiv.
Gränslöst mycket.
För att kunna skilja på alla Annor, Leifar eller Saror, är det lätt hänt att jag lägger till ett signifikativt epitet framför namnet.
Vare sig det är bonde-, hemmamamma-, somaliske- eller flata-.
Epitetet i sig säger ju ingenting om hur personen verkligen är!
Vars och ens egna fördomar säger mer om hur vi uppfattar prefixet framför ett namn.
Är det ok att kalla någon för lärarLena och bondeArne men inte bögLars?
Eller är det bara ett sätt att särskilja två eller flera Lars från varandra i bekantskapskretsen?
RörmokarLars och adelsLars säger ju inte så mycket om vilken typ av relation jag har till dessa Larsar utan mer om vilken Lars jag avser.
Att sedan adelsmannen driver ett hemlöshetshärbärge i en storstad och rörmokaren bor på en stor ärvd herrgård är ju inget som framgår av deras tilldelade epitet.
Inte heller att den omtalade bögLars i detta fall är en fullständigt okänd näringslivstopp med otaliga styrelseuppdrag.
Är det fördomsfullt att överhuvudtaget etikettera någon?
Eller förminskas personen då?
Samtidigt är det enkelt att dra en viss typ av företeelser och personer över en och samma generella kam.
Där kommer fördomarna in i bilden men även det är en sanning med modifikation.
Erfarenheten jag tillskansat mig genom åren, säger mig att det finns vissa likheter mellan olika typer av yrkesinnehavare, även om deras personliga egenskaper skiljer sig markant åt.
De lärare och pedagoger jag - mestadels - stött på, gillar att undervisa och leda.
De flesta bönder är män.
Flertalet vänsteranhängare anser sig vara feminister medan reklamare i Stockholm gärna nätverkar på krogarna runt Stureplan.
Självfallet hårdrar jag det hela en smula nu men samtidigt vill jag försöka påvisa att vi alla dras med en ohemul massa förutfattade meningar om vår omgivning som gör den begripligare för oss själva och enklare att förhålla oss till.
Även om det nu råkar vara så att vi anses befästa stereotyper.
För hur skulle vi kunna låta bli helt och fullt, hur fördomsfria vi än försöker vara?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Det enda fall där "bög-Lars" sexualitet är intressant är när det rör något som har just med sexualiteten att göra och då framgår det troligen av situationen att "bög-Lars" är just bög. Om han nu är det. Alla människor som blir förälskade i/har sex med någon av samma kön betecknar inte sig själva som homo.
Du skriver att epitet inte säger något om hur en person verkligen är. Lika lite säger namn det. Vi kanske helt kan släppa alla Annor och Leifar och Saror och istället referera till dem som en vän/bekant/person. För hur ofta spelar det egentligen någon roll om det är din avlägset bekanta "bög-Lars eller din lika avlägset bekanta "hetero-Lars" som sagt/tyckt/gjort något?
Jag tror nästan jag kan garantera att ALLA människor kategoriserar andra människor på något sätt. Om inte annat på grund av okunskap.
När mina barn var små så fanns det två stycken Jenny och två stycken Andreas på vår gata. Alla var i ungefär samma ålder och lekte tillsammans. En Jenny och en Andreas var adopterade, bägge från Sri Lanka. På barns självklara sätt så blev Jennyarna och Andreasarna kallade Vit-Jenny och Brun-Jenny, Vit-Andreas och Brun-Andreas. Namnen var så självklara att det hände att t o m mammorna använde dem. Med dagens debatt skulle det förmodligen ansett som rasistiskt och utpekande. Men det fanns absolut inga sådana tankar bland barnen. Det var bara ett enkelt sätt för dem att skilja på varandra. För övrigt hade samtliga lekkamrater samma status.
Jag sätter nog inte själv några epitet på folk, men har eller aldrig reagerat på ditt sätt att skriva t ex Pasta-Mia. Det har för mig bara blivit upplysande om vilken Mia du menat.
Ett problem är väl att det bara är några fördomar sägs vara "onda"? Man kan ju skriva vad som helst om kapitalister, officerar, kristna, och män i största allmänhet. Vänd på steken, och skriv ett SCUM-manifest där alla "man", "män" och "manligt" byts ut mot "kvinna", "kvinnor" eller "kvinnligt"? (Eller "jude", "judar" eller "judiskt"?)
Skicka en kommentar