Trots det strålande vackra vädret vi haft idag, har jag tillbringat större delen inomhus.
Först med städning av Missionskyrkan och sen på ett lyckat hembesök hos ett av paren i församlingen.
Egentligen är det otroligt vad vissa får stå ut med?
Mannen - N - har opererat bort ena lungan efter ett cancerbesked för ett drygt halvår sen.
När han väl börjar repa sig, trillar kvinnan - M - dit och får tillbringa hela jul-, nyårs- och trettonhelgen på sjukhuset.
Ryggen är totalt slut efter ett långt yrkesliv inom vården och det enda som kanske kan hjälpa är en steloperering.
Riskerna för totalförlamning är överhängande utan op och oddsen för att slippa hamna i rullstol för all framtid med en operation är inte mycket bättre.
Ändå är det nog ett något bättre alternativ?
Idag skrattade och grät vi om vartannat.
Pratade allvar och strunt i en salig blandning.
Precis som äkta möten bör vara!
torsdag 28 februari 2013
onsdag 27 februari 2013
Ketchupeffekten och moskékoll
Det blev en omvänd dag.
Lite ketchupvarning över den faktiskt.
Först hände ingenting och sen ingenting och sen...allt på en och samma gång.
Inget bråk och meck i morse för att få iväg barn, inget stök på Stenkrossaren när jag skulle lämna på förskolan, inget akut att ta rätt på när jag kom hem.
Dagen masade sig fram i en stilla lunk där det som behövde åtgärdas, fixades under lugna former.
Ända till dess telefonen ringde, ja!
Onsdag är kördag.
Två veckor skulle vara körlösa eftersom körfröken är på semester och två veckor har mina körbarn varit hemma och drällt.
Först under vår sjukvecka och sen för att det var sportlov.
Problemet var bara att det var denna onsdag som fröken är på vift, inte förrförra!
Två vilsesimmade körbarn hade ingen kör, hade missat skolbussen hem och drällde runt bland fritidsbarnen - där de inte alls hör hemma vanligtvis.
En mycket snäll fritidsfröken tog med sig telningarna och utfodrade med mellis medan jag blev uppringd och informerad om vilken rutten spunk till vimsig mamma jag varit.
Eller - egentligen i mycket mildare ordalag än så, det var nog mest min egen tolkning av hur jag kände mig!
Bara att blixtutrycka och hämta de körlösa, innan det var dags att fiska upp Stenkrossaren.
Han befann sig i ett milt handgemäng med sin nyaste fröken när jag inträdde?!
Hon ville att han skulle klä på sig för att gå ut och leka - han ville inte alls!
Dessutom hade han så förtvivlat bråttom att komma hem att jag först för en liten stund sen noterade att ungen kommit hem utan mössan, byxorna och strumporna han skickades iväg med i morse.
Nej, han hade kläder på kroppen och dessutom sina egna men plockade ur extraklädeslådan som alltid måste finnas på plats på en förskoleavdelning!
Vanligtvis brukar jag ha koll på att torkskåpet kan vara ett bra ställe att checka av.
Varje dag.
Fast inte idag - tydligen.
Därtill hade en ytterst suckande Sheriff kanske - eller kanske inte (?) - ett religionsförhör imorgon!?
De fem världsreligionerna borde sonen ha ett hum om.
Med tanke på hur jag springer ner dörrarna hos PastaMia och under tidigare år även Svenska kyrkans alla möjliga barngrupper och fröknar, är det ju extremt provocerande att han suckar som ett ånglok där kolet börjar ta slut.
Det hade han inget för.
Vi har kört en brutal mangling!
Namn, andlig ledare, lokal, heliga skrifter, hur de är uppdelade, ålder, antal gudar, högtider, grundpelare och varianter av böner.
Visserligen tycker sonen att Ramadan verkar konstigt och orättvist men skillnaderna och likheterna mellan judendom och kristendom börjar utkristallisera sig för gossen.
Att imamer, rabbiner och präster hör hemma på olika ställen sitter och eftersom jag tycker att det finns massor med spännande skillnader mellan "Böckernas folk", kan jag ju inte låta bli att dyvla på ungen extrakunskaper såsom antal böcker i Bibeln, att Kaba är slutmålet för muslimers vallfärdsresa och orsakerna till att Exodus pågick i 40 år.
Men det här med skillnaderna mellan Siddartha och Vishnu/Shiva/Brahma har jag inte stenkoll på!
Å andra sidan kanske/kanske inte sonen har förhör imorgon och då finns det ju kanske/kanske inte tid för oss att sätta oss in i Bhagavadgita och Tripitaka.
Mvh, den-förvirrade-vilsesimmade-okolliga-mamman-som-gillar-religion, aka Mångmamman!
Lite ketchupvarning över den faktiskt.
Först hände ingenting och sen ingenting och sen...allt på en och samma gång.
Inget bråk och meck i morse för att få iväg barn, inget stök på Stenkrossaren när jag skulle lämna på förskolan, inget akut att ta rätt på när jag kom hem.
Dagen masade sig fram i en stilla lunk där det som behövde åtgärdas, fixades under lugna former.
Ända till dess telefonen ringde, ja!
Onsdag är kördag.
Två veckor skulle vara körlösa eftersom körfröken är på semester och två veckor har mina körbarn varit hemma och drällt.
Först under vår sjukvecka och sen för att det var sportlov.
Problemet var bara att det var denna onsdag som fröken är på vift, inte förrförra!
Två vilsesimmade körbarn hade ingen kör, hade missat skolbussen hem och drällde runt bland fritidsbarnen - där de inte alls hör hemma vanligtvis.
En mycket snäll fritidsfröken tog med sig telningarna och utfodrade med mellis medan jag blev uppringd och informerad om vilken rutten spunk till vimsig mamma jag varit.
Eller - egentligen i mycket mildare ordalag än så, det var nog mest min egen tolkning av hur jag kände mig!
Bara att blixtutrycka och hämta de körlösa, innan det var dags att fiska upp Stenkrossaren.
Han befann sig i ett milt handgemäng med sin nyaste fröken när jag inträdde?!
Hon ville att han skulle klä på sig för att gå ut och leka - han ville inte alls!
Dessutom hade han så förtvivlat bråttom att komma hem att jag först för en liten stund sen noterade att ungen kommit hem utan mössan, byxorna och strumporna han skickades iväg med i morse.
Nej, han hade kläder på kroppen och dessutom sina egna men plockade ur extraklädeslådan som alltid måste finnas på plats på en förskoleavdelning!
Vanligtvis brukar jag ha koll på att torkskåpet kan vara ett bra ställe att checka av.
Varje dag.
Fast inte idag - tydligen.
Därtill hade en ytterst suckande Sheriff kanske - eller kanske inte (?) - ett religionsförhör imorgon!?
De fem världsreligionerna borde sonen ha ett hum om.
Med tanke på hur jag springer ner dörrarna hos PastaMia och under tidigare år även Svenska kyrkans alla möjliga barngrupper och fröknar, är det ju extremt provocerande att han suckar som ett ånglok där kolet börjar ta slut.
Det hade han inget för.
Vi har kört en brutal mangling!
Namn, andlig ledare, lokal, heliga skrifter, hur de är uppdelade, ålder, antal gudar, högtider, grundpelare och varianter av böner.
Visserligen tycker sonen att Ramadan verkar konstigt och orättvist men skillnaderna och likheterna mellan judendom och kristendom börjar utkristallisera sig för gossen.
Att imamer, rabbiner och präster hör hemma på olika ställen sitter och eftersom jag tycker att det finns massor med spännande skillnader mellan "Böckernas folk", kan jag ju inte låta bli att dyvla på ungen extrakunskaper såsom antal böcker i Bibeln, att Kaba är slutmålet för muslimers vallfärdsresa och orsakerna till att Exodus pågick i 40 år.
Men det här med skillnaderna mellan Siddartha och Vishnu/Shiva/Brahma har jag inte stenkoll på!
Å andra sidan kanske/kanske inte sonen har förhör imorgon och då finns det ju kanske/kanske inte tid för oss att sätta oss in i Bhagavadgita och Tripitaka.
Mvh, den-förvirrade-vilsesimmade-okolliga-mamman-som-gillar-religion, aka Mångmamman!
tisdag 26 februari 2013
Ullstrumpa och hans 'slutna ögon'
För nästan ett-och-ett-halvt-år-sen, fick jag förmånen att peta runt lite i ett råmanus åt en skrivarvän.
Det som början var tänkt som "enkel" testläsning, blev snudd på blodigt allvar när jag stökade runt och hade åsikter om ordföljd, meningsbyggnad, syftningar och grammatiska regler.
I november i fjol kom boken 'Med slutna ögon' ut på Idus förlag.
Författaren är Jan-Erik Ullström, av mig även kallad Ullstrumpa, inte minst med tanke på hans enormt kreativa produktivitet.
Boken är en brutal thrillercrime där huvudpersonen Elisabeth Rehn får klia sig ordentligt i håret innan hon begriper hur, vem och var mördaren är.
Ännu mer spännande är kanske frågan om varför?
Efter en omläsning av romanen, nu i tryckt bokform, kan jag tycka att än hårdare redigering av vissa partier inte hade skadat men samtidigt är en hel del av de invävda drömsekvenser direkt nödvändiga för att ge bakgrundshistoria och färg åt karaktärerna.
Mer än en gång frågade jag J-E om hur det egentligen stod till i hans skalle med tanke på hur han kunde producera sådana brutala våldsskildringar, då när jag läste första gången?
Han påstod att hans fru ställt samma fråga!
Ändå är det här en riktigt otäckt bra historia.
Miljöbeskrivningarna är realistiska, det filmiska greppet med cliff-hangers nyttjas frekvent, huvudpersonerna är intressanta.
Till och med omslaget ger en ledtråd till historiens gång.
Att J-E sitter och filar på fortsättningen känns ju betryggande.
Lägger ni på en rem och hastar till Coop Forum i Skövde före klockan 19.00 ikväll, hinner ni dessutom få ett signerat ex.
Men sån tur nog inte de flesta av er, tyvärr!
Mitt tips i så fall är att ni genast letar rätt på boken via närmsta nätbokhandel, den är definitivt läsvärd.
Det som början var tänkt som "enkel" testläsning, blev snudd på blodigt allvar när jag stökade runt och hade åsikter om ordföljd, meningsbyggnad, syftningar och grammatiska regler.
I november i fjol kom boken 'Med slutna ögon' ut på Idus förlag.
Författaren är Jan-Erik Ullström, av mig även kallad Ullstrumpa, inte minst med tanke på hans enormt kreativa produktivitet.
Boken är en brutal thrillercrime där huvudpersonen Elisabeth Rehn får klia sig ordentligt i håret innan hon begriper hur, vem och var mördaren är.
Ännu mer spännande är kanske frågan om varför?
Efter en omläsning av romanen, nu i tryckt bokform, kan jag tycka att än hårdare redigering av vissa partier inte hade skadat men samtidigt är en hel del av de invävda drömsekvenser direkt nödvändiga för att ge bakgrundshistoria och färg åt karaktärerna.
Mer än en gång frågade jag J-E om hur det egentligen stod till i hans skalle med tanke på hur han kunde producera sådana brutala våldsskildringar, då när jag läste första gången?
Han påstod att hans fru ställt samma fråga!
Ändå är det här en riktigt otäckt bra historia.
Miljöbeskrivningarna är realistiska, det filmiska greppet med cliff-hangers nyttjas frekvent, huvudpersonerna är intressanta.
Till och med omslaget ger en ledtråd till historiens gång.
Att J-E sitter och filar på fortsättningen känns ju betryggande.
Lägger ni på en rem och hastar till Coop Forum i Skövde före klockan 19.00 ikväll, hinner ni dessutom få ett signerat ex.
Men sån tur nog inte de flesta av er, tyvärr!
Mitt tips i så fall är att ni genast letar rätt på boken via närmsta nätbokhandel, den är definitivt läsvärd.
måndag 25 februari 2013
Snabba ryck
Det är ingen statshemlighet att skolan brukar åka på heldagsutflykt för att åka skridskor varje år i februari.
Det är heller ingen dålig framförhållning från skolans sida.
I mer än en månad har jag känt till datumet för begivenheten.
Tror ni att jag "passat på" att kolla av storlekar, förekomst av ståltermosar att ha varm dryck i eller var alla sittunderlag kan tänkas befinna sig?
Nä, just det!
Ikväll blev det ett blixtsnabbt skifte i Bregottfabriken när far-är-rar kom hem strax efter halv sex och jag tog den vita springaren in till staden för att panikhandla!
På lite under två timmar han jag fara ut och in i fem affärer och dessutom komma hem med de saknade attiraljerna samt frakta mig fram och åter mellan stad och hem, de nio milen!
Bra jobbat!
Och som vanligt är deadlines min bästa vän!
Det är heller ingen dålig framförhållning från skolans sida.
I mer än en månad har jag känt till datumet för begivenheten.
Tror ni att jag "passat på" att kolla av storlekar, förekomst av ståltermosar att ha varm dryck i eller var alla sittunderlag kan tänkas befinna sig?
Nä, just det!
Ikväll blev det ett blixtsnabbt skifte i Bregottfabriken när far-är-rar kom hem strax efter halv sex och jag tog den vita springaren in till staden för att panikhandla!
På lite under två timmar han jag fara ut och in i fem affärer och dessutom komma hem med de saknade attiraljerna samt frakta mig fram och åter mellan stad och hem, de nio milen!
Bra jobbat!
Och som vanligt är deadlines min bästa vän!
söndag 24 februari 2013
En skribents vedermödor
Hm, nu ska vi se.
Dagens aktivitet -
äta frukost
kavla upp ärmarna och ta itu med veckans krönika
dricka lite mer kaffe
börja om
gå ut och mata djuren och hämta ved
mera kaffe och ännu en krönikeomstart
lunch
tvätt
disk
skriva lite, radera mer
kaffe
vandra runt som en osalig ande
prata i telefon
tvätta lite till
blänga surt på datorn
ännu en text påbörjas
te
bada barn
får spader och hamra ner en text i vild förtvivlan
trampar runt lite till
fortsätter att blänga ilsket på datorn
korrläser texten
ändrar
ändrar lite till
fiskar upp barn ur badet och lägger på tork
tar ett djupt andetag och mejlar iväg texten
drar en djup suck
te och kvällsmacka
En oerhört improduktiv dag skulle jag vilja påstå, trots slutresultatet.
Dagens aktivitet -
äta frukost
kavla upp ärmarna och ta itu med veckans krönika
dricka lite mer kaffe
börja om
gå ut och mata djuren och hämta ved
mera kaffe och ännu en krönikeomstart
lunch
tvätt
disk
skriva lite, radera mer
kaffe
vandra runt som en osalig ande
prata i telefon
tvätta lite till
blänga surt på datorn
ännu en text påbörjas
te
bada barn
får spader och hamra ner en text i vild förtvivlan
trampar runt lite till
fortsätter att blänga ilsket på datorn
korrläser texten
ändrar
ändrar lite till
fiskar upp barn ur badet och lägger på tork
tar ett djupt andetag och mejlar iväg texten
drar en djup suck
te och kvällsmacka
En oerhört improduktiv dag skulle jag vilja påstå, trots slutresultatet.
fredag 22 februari 2013
Resfeber?
Som mångmamma med en hel hoper små ättelägg i släptåg, har det varit extremt tunnsått med egenresande!
Allrahelst genom olika former som inte inbegriper en egen bil.
Nu ska jag trotsa naturlagarna genom att testa två olika typer av färdsätt på samma dag.
Eller nya och nya.
Jag har i alla fall varken åkt tåg eller flugit på eoner av tid!
I början av mars ska jag först flyga till Stockholm och sen åka hem med tåg.
På samma dag!
Allra först måste jag köra lite bil till flygplatsen och kanske frakta mig några kilometer genom Stockholm med kommunala färdmedel också?
Inte klokt vad jag är ute och reser.
En riktigt nationell globetrotter.
Nu hade jag bara önskat att det varit ett skojigare skäl till min relativt hastigt påkomna resplan än min farbrors begravning!
Allrahelst genom olika former som inte inbegriper en egen bil.
Nu ska jag trotsa naturlagarna genom att testa två olika typer av färdsätt på samma dag.
Eller nya och nya.
Jag har i alla fall varken åkt tåg eller flugit på eoner av tid!
I början av mars ska jag först flyga till Stockholm och sen åka hem med tåg.
På samma dag!
Allra först måste jag köra lite bil till flygplatsen och kanske frakta mig några kilometer genom Stockholm med kommunala färdmedel också?
Inte klokt vad jag är ute och reser.
En riktigt nationell globetrotter.
Nu hade jag bara önskat att det varit ett skojigare skäl till min relativt hastigt påkomna resplan än min farbrors begravning!
torsdag 21 februari 2013
Grattis femman, idag blir du nio!
Pysselkungen, mitt underfundiga lilla barn har fyllt hela nio år idag.
Från att ha varit en liten rödlätt bebispojke växte han till sig och blev en illblond gaphals med nattskräck, falsk krupp och ett eländeshumör med särdeles mycket kli i fingrarna.
Många tapeter och böcker har han på sitt samvete.
Fast de senaste fyra åren har han bara gått från klarhet till klarhet.
Snabb på att fatta, lättlärd och vetgirig.
Naturälskande konstnärssjäl som redan trillat in i bokslukaråldern.
Allätare som föredrar riktig mat framför godis och har som enda smolk i sin matbägare en viss känslighet för icke-uppvärmda mejeriprodukter.
Idag har han fått konstruktivt finmotoriskt stimulerande Lego, en jättefyndlåda med allsköns pysselmaterial och till råga på allt sitt absoluta favoritspel, dessutom installerat på sin dator av sin äldsta storebror.
Jo, storsonen och extradotter P dök upp och åt middag, petade i sig lite tårta och hängde med oss en stund på kvällen.
Nu är alla små-vilda-glada är ordentligt nedstoppade och sover, nöjda med dagen.
Pysselkungen allra mest.
Det är ett hårt jobb att fylla år!
Från att ha varit en liten rödlätt bebispojke växte han till sig och blev en illblond gaphals med nattskräck, falsk krupp och ett eländeshumör med särdeles mycket kli i fingrarna.
Många tapeter och böcker har han på sitt samvete.
Fast de senaste fyra åren har han bara gått från klarhet till klarhet.
Snabb på att fatta, lättlärd och vetgirig.
Naturälskande konstnärssjäl som redan trillat in i bokslukaråldern.
Allätare som föredrar riktig mat framför godis och har som enda smolk i sin matbägare en viss känslighet för icke-uppvärmda mejeriprodukter.
Idag har han fått konstruktivt finmotoriskt stimulerande Lego, en jättefyndlåda med allsköns pysselmaterial och till råga på allt sitt absoluta favoritspel, dessutom installerat på sin dator av sin äldsta storebror.
Jo, storsonen och extradotter P dök upp och åt middag, petade i sig lite tårta och hängde med oss en stund på kvällen.
Nu är alla små-vilda-glada är ordentligt nedstoppade och sover, nöjda med dagen.
Pysselkungen allra mest.
Det är ett hårt jobb att fylla år!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
