Cancer är en jävla skitsjukdom!
Jag önskar hett och innerligt att jag kunde utslunga tillräckligt många, kraftfulla och demoniska eder över detta djävulska påfund, starka nog för att av bara kraften och hettan i besvärjelserna, utrota eländet.
Eller - tillräckligt kraftfulla böner!
Det kan jag inte.
Ännu en gång har jag fått reda på att en alltför ung människa, en fantastisk kvinna, dukat under.
Hon som fladdrade in på min veranda för några år sen, fnittrade och pratade minst lika mycket som jag - och lika gärna nattetid - när vår äkta respektive oäkta hälft för länge sedan gett upp och gäspat sig till sängs.
Hon som fick mig att helt plötsligt, efter ett femtontal år i förskingringen, låta mer stockholmsk än jag någonsin gjort tidigare under mina första knappa 30 år i livet i den staden!
Hon som fick med mig på mitt livs första - och hittills enda - raggarbilstur!
Hon som alltid hade ett ess i ärmen, eller åtminstone några väl valda leksaker med sig till de små-vilda-glada.
Sommarpresenter de fortfarande minns, flera år senare!
Pia - du kommer för alltid vara saknad - men aldrig glömd!
Tack för all glädje!
21/10-1956
28/10-2014
torsdag 30 oktober 2014
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Stor kram till dig! <3
Kram du fina.
Mm, det är en fruktansvärd sjukdom, beklagar sorgen. Kram
Skicka en kommentar