Det brukar visst heta "kyrksöndag" - men för min del är det definitivt kyrktisdag som gäller.
Från morgonens hopp-och-lek i församlingshemmet till lunchen hos PastaMia och så en kvällsvända tillbaka till samma trevliga prick för en snabbcheck inför kommande - just det - kyrksöndag!
Det är ju attans vad jag ränner i kyrkorna nuförtiden!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Du verkar ha fullt upp som vanligt.
jag går bara i kyrkan när någon gifter sig eller dör.
ha det
Kramar
Kan väl lika gärna ränna där som nån annanstans :)
Må hända att du ränner i kyrkan i tid o otid men är det trevligheter och trevligt sällskap på gång så får det vara på vilken plats det vill. I kyrka eller annorstädes. :D
Om jag hade en tro på nån/nåt däruppe skulle jag be, be och be.. allt för älskade Kristian som nu berättat för oss att det är ingen återvändo. Jag har inte kraft eller förmåga att kommentera hos honom, jag är bara så... vet inte vad jag är, men det känns som jag är så förbannad, så otroligt uppgiven, så fylld av allt... när jag läser hans senaste inlägg.
Jag finner inga ord mångis. Minns bara att jag tipsade dig om hans blogg, vi läste den, hoppades och trodde...
Va rädd om dig och din familj!
Åh, Småländskan; Det gör mig så ont.
Skicka en kommentar