Vi hinner med en hel del, även om tempot är brutalt nedskruvat.
Stenkrossaren gick från liten-knapp-femåring igår, till att bli, "du vet igår, när jag fortfarande var liten"-stor.
Stödhjulen på cykeln skruvades bort på gossens begäran och tro det eller ej men ungen såg ut som om han inte gjort annat än cyklat hela sitt liv!
Nu är han inte extremtidig men absolut tidigast motoriskt i den här familjen.
Jag sitter och kliar mina myggbett och laddar för ett storkok av vinbärssaft, efter ha plockat ca åtta liter bär på en timme.
Ett angenämt lyxproblem i sammanhanget är att det syns inte!
Inte alls om vi inte skärskådar de två spretiga svarta vinbärsbuskarna - de är länsade.
De röda buskarna skvallrar inte ett dyft om att jag stått där och repat mina fingrar bärkletiga under myggens glädjefulla kalasande på mina framdukade bara ben.
Jag vet hur det kommer att bli.
Genom mitt småländska arv (jag är faktiskt till hälften smålänning av börd och inte bara inflyttad), kommer jag bistert angripa buskarnas dignande grenar i ett fruktlöst försök att hinna ikapp med avplockning innan bären är alltför övermogna.
Givetvis kommer jag vara tvungen att se mig besegrad av naturens överdåd.
Det brukar sluta så varje år.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Åh, svart vinbärssaft! Måste vara himmelskt gott!
Själv gör jag svart vinbärsmarmelad och brer på kex med en god dessertost till!
Det där med cykling i fem-sex års ålder brukar ju vara normalt. A-K var nog sex år när hon lärde sig cykla. Men sonen, han med stora motoriska svårigheter, han var, hör och häpna, endast tre år när han lärde sig cykla. Nu visar det sig att även Melina fixat denna bedrift. Hon har lärt sig cykla utan stödhjul i sommar och hon fyllde tre i juni. Hon är extremt tidig med det mesta, den bruden. Vad månne det bliva. Jag blir helt matt av att hänga med i hennes svängar och "kan själv"-grejer.
Repa på du men ta myggmedel eller långbyxor nästa gång :)
Håller med om långbrallor - ett bra "vapen"!
Lycka till!
Skicka en kommentar