Bland alla de hemsysslor som emellanåt behöver skötas, avskyr jag nog ugnsrengöring och fönstertvätt allra mest!
Jag undviker båda ytterst nogsamt.
Och ihärdigt in absurdum.
Ugnen var jag ju tvungen att skura ur för några veckor sedan eftersom brandvarnaren gick igång så fort jag bara vred på värmen.
Fönstren har jag ignorerat, hårt.
Nu har vi dock passerat "absurdumstadiet" för flera år sedan - strax efter att stora dottern svabbade av dem sist för en fyra år sedan eller så?
De var liksom inte ens lite bohemiskt och chict mjölkvita, utan totalt igengrodda och ogenomskinliga.
Det har jag under ilskna muttranden åtgärdat nu.
I alla fall halvhjärtat, de flesta är visserligen bara avsvabbade invändigt men bara det är en avsevärd förbättring och de där jag riskerade livhanken genom att klänga mig fast i fönsterkarmen för att tvätta utvändigt, låg givetvis på övervåningen.
Lite av living on the edge ...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Håller med dig, tvätta fönster är och förblir gränslöst urtråkigt!
Dessutom får jag de aldrig så där glasklara som mormor en gång fick.
Mina blir av det randigare slaget..
Alltid.
Var glad att de inte ligger på åttonde våningen som här. Tur de går inåt i alla fall....:-)
Hör och häpna så är fönstertvätt något som jag ibland sysslar lite med (annars får jag ju kraftiga allergier av de flesta hushållssysslor)... Jag knölar ihop tidningspapper och putsar med det... Lätt som en plätt och fint som snus ;-) Och så kan man göra ett fönster här och ett där... bra jobbat i alla fall... Kram
Säger som KaosJenny; tidningspapper är oslagbart. Tack föröävrigt!
Ändå är det erbarmligt tråkigt - och Cick;, på åttonde våningen hade jag inte klättrat ut som jag gjorde idag!
Tur med inåtgående, som sagt.
Karin; Tack för att du förstår hur trist det är.
:)
Nödvändigt ont - spännande att leva on the edge!
Skicka en kommentar