måndag 22 november 2010

Kortslutning och ull

Hon, ni vet med det braiga minnet?
Hon som kallar sig för mångmamma.
Hon hade visst missat ett inbokat möte i förmiddags.
Som tur var hade även den där andra hon också gjort det!
Hon som här i bloggen kallas för Flugan, eller stundtals för Freundin!

För flera veckor sedan bestämde vi att vi skulle ses en barnlös förmiddag för att karda och tova ull.
Det var just det, flera veckor sedan!
Fast Flugan hade lyckats plita ner det i sin almanacka när jag bara trott mig om att begripa min mobils kalenderfunktion.
Nåväl, efter ett påminnelsesms bladade jag över med blixtens hastighet för att mötas av nygräddade muffins - lyx!!!
Sen åkte ull och kardor fram och jag fick återigen känna på hur jobbigt det är att karda.
För hand!
Stark blir man nog om det ska befästas som en nygammal hobby!?

För en herrans massa år sedan lärde jag en massa tanter hur man drar kapliner - det ursprungsmaterial man har att jobba med när det tillverkas hattar.
Ja, jag kan sånt!
Dra hattar alltså.

Som motprestation fick jag lära mig av dessa tanter hur en karda ska dras - eller snarare hanteras, och hur man filtar till det när man vill tova.
Lattjo!

Nu är bakluckan fortfarande fylld med kardad och okardad ull eftersom resten av dagen inte varit fullt så lyxig som morgonmuffinsen.
Jag är gräsänka.

Far-är-rar befinner sig utrikes, i ett troligtvis mer behagligt klimat än vad som råder på våra breddgrader, under resten av veckan.
Självklart är det två kvällsmöten inbokade för mor denna vecka.
Vad skulle jag göra utan mina stora barn, det undrar jag ofta!?

Storsonen skötte ruljansen med den äran ikväll och på torsdag kommer han få sällskap av extradotter P vid huligansängsslängning!

Imorgon blir det fullt ös från morgon till kväll med alla mina normala uppgifter här hemma - typ köra tusen varv runt Småland med barn, utfodra barn och djur, läsa läxor, tvätta, bära ved, natta och dessutom se till att det blir varmt och skönt i huset.
Pannan i källaren har sina egna små hyss för sig och behöver en fast men vänlig hand vid laddning!

Nu som först har jag landat för kvällen och ser fram emot en okristligt tidig morgon med busstaxifärd, stressfrukost och tjatkampanj för att kunna mota ut fyra små-vilda-glada genom dörren, i ungefär rätt tid för att inte komma försent till dagens aktiviteter.
Ni vet, sådana där petitesser som skola och slikt!

Guten abend, och Flugan; Dina muffins är makalösa!!!

9 kommentarer:

Milla sa...

Intensiv och härlig beskrivning av din dag:)
Låter roligt att tova...vad ska det bli?
Kram Milla

Karl sa...

Vilken härlig blogg du har! Kul att du tittade in på min så att jag kunde hitta hit. Jag hakar mig fast och följer :)

Mångmamma sa...

Milla; Ssshyss,julklapp till far-är-rar ska jag preatera.
Flugan ska fixa sig en hatt, med mitt bistånd!
pappa K; Välkommen!!! Gör detsamma hos dig!

Mångmamma sa...

Milla; prestera - ska det stå!!!

Cicki sa...

I mitt aktiva liv hade jag tjugo bollar i luften samtidigt. Jag levde ständigt med klockan i handen. Utan problem.

Nu för tiden blir jag stressad om jag har en tid inbokad varje vardag. Då måste jag vila på helgen.

Förstår du att jag är imponerad över hur du fixar allt. Kanske det påminner om hur jag var en gång. Bara det att du verkar aldrig stressad. Jag kände mig ständigt stressad och trött, i alla fall de sista åren innan jag blev sjuk.

Mångmamma sa...

Cicki; Du är min vardagsidol!
En sådan kvinna jag skulle vilja ha som mamma, svärmor (fast hon är tokbra), granne, extratant att kunna ta till hands när vardagen kör ihop sig!
Och bli, den dagen mina troll flytt hemmet!
Trots mitt lugna yttre, är jag en relativt hetsig person som ballar ur med jämna mellanrum.
Passionerad, kallas det visst för!?
Dessutom ligger jag ett drygt decennium back, vad det gäller erfarenhet, mot dig.
Du har all rätt i världen att ta det något lugnare än en överbefolkad mångmamma...
Sen så har jag för länge sedan förstått att vi är mer lika än olika...
Kram, på dig, min bästaste Cicki!

Cicki sa...

Orden värmer, tack. Fast min dotter skulle nog just nu inte hålla med dig. Vi är för närvarande inte riktigt i fas med varandra. Jag tror jag vet vad det handlar om men hon tar det inte, så det är väl bara att avvakta.

Jag skulle gärna vilja vara din granne eller extratant. Tror som du att vi nog är rätt lika, trots ålderskillnaden. Eller kanske just därför. Det skulle vara kul att ses någon gång få se om det stämmer lika bra då. Det tror jag det skulle göra. Vi får väl se vad som händer.....:-)

~ ♥ AnnKatrin ♣ ~ sa...

Tack för kloka ord hos mig ;)

Hoppas du hinner ta det lite lugnt idag.
Kramiz

Bina sa...

Tova har jag velat lära mig, men just nu prioriterar jag bort det, men någon gång så...Då ska jag tova en väska tror jag!