måndag 5 november 2012

En mycket liten Mångmamma

Det låg ett paket i lådan och väntade på att jag skulle fiska upp det.
Inuti låg en "Mina första år-bok".
En mycket passande present på min medelåldersfödelsedag, eftersom bilderna är på mig som riktigt liten.

Hemma i lägenheten på Farkostvägen, Lidingö.
Min far och jag...

Tack mamma!


Tack för allt - och grattis till mig!

Jag brukar verkligen inte drabbas av livskriser, åldersnojor, katastrofkänslor och existentiella frågor.
Nu är jag i alla fall här.
Jag har ungefär 19,5 timmar kvar av att befinna mig närmre 40 än 50, ungefär sex månader av mitt hittillsvarande kända liv kvar och inser med förfärande klarsynthet att jag verkligen inte är odödlig.

Samtidigt är jag alltför ung för att undvika allt vad faror, utmaningar och nyorienterande heter.

Livet är verkligen inte enkelt, smärtfritt eller räkmackelikt men vi har faktiskt inget annat än just livet att förhålla oss till.
Bra eller dåligt - det är en definitionsfråga - delvis styrd av konventionen, traditionen och rådande omständigheter.

Till alla er som inte behöver drabbas av grubblerier mitt i natten, önskar jag en god natts sömn.
Och till er som liksom jag fnular över livets tillkortakommanden; en ännu bättre god natts sömn!

Vi behöver den!

lördag 3 november 2012

Ni fattas mig...

Det är vansinnigt mycket prat om kyrkogårdar och Allhelgonahelgen just nu.
Själv bär jag mina kära med mig och har geografiska avstånd som inte är så enkla att överbrygga.
Kyrkogårdsbesöken lyser med sin frånvaro men här hemma tänder jag ett och annat ljus för alla de som fattas mig.

Enklast är att tända ljusen för de som fick avsluta sina liv i en relativt hög ålder, för de som mot slutet led i sina kroppar.
Betydligt svårare är det att få veken att tända hos de ljus som symboliserar de som gick i förväg.

Jag har några som bor i mitt hjärta; Elias, Alice, Isak, Rakel, Ruben.
Till alla er som också "mistat" - en varm kram!

På helgens "to-do"lista!

Min Inköpslista!

Mjölk
Bröd
Juice
Frukt
Pasta
Kaffe
Köttfärs
Ost
Bil
?!?

Jodå, utöver det högst normala i att handla hem oförsvarligt stora mängder mat, blev det en spontanshoppad bil igår.
Freundin, den landsflyktiga, lämnade sin bil kvar i grannbyn när hon emigrerade.
Den bilen skulle säljas och ju mer jag fnulade på idén, desto bättre tedde den sig.

Visserligen fanns det ju några små petitesser jag inte fäste alltför stor vikt vid - som att jag aldrig kört den, hade helt förträngt att det var en automatlåda, kom knappt ihåg om den var svart eller mörkt blå, inte tittat under motorhuven och inte ens frågade om årsmodell eller mätarställning - innan jag slog till.
Per sms!

Igår levererades den och min premiärtur gick - via macken - för en hemtransport av leveranschauffören.
Maten kom också hem.

Jag har fortfarande inte tittat under motorhuven och heller inte bestämt mig för om den är svart eller blåsvart men den rullar snällt i tänkt riktning och jag kanske kommer kunna lära mig att binda fast vänsterfoten i något så jag slutar leta efter kopplingen!?


fredag 2 november 2012

Fredagsdikter

Jag är verkligen ingen expert på poesi.
Har aldrig kunnat skriva dikter, tycker oftast att jag är för stressad och har för bråttom för att orka läsa och förstå andras.

Ändå kan jag inledningsstroferna till några få mästerverk.
Sådant som etsade sig fast redan under gymnasieåren sitter fortfarande benhårt fast.

"Ångest, ångest är min arvedel, min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen" till exempel.

Lite märkligt kan det tyckas att författaren till dessa rader gjorde en omvänd resa vad det gäller bostadsort, mot vad jag gjort.
Per Lagerkvist föddes i Växjö och dog på Lidingö.
Visserligen är jag inte död - än-  men jag började där han slutade och har hamnat där han föddes.

"Förruttnelse, hasta, o älskade brud,  att bädda vårt ensliga läger!
Förskjuten av världen, förskjuten av Gud, blott dig till förhoppning jag äger"
är ett annat exempel på en dikt jag minns delar av.


Biskopssonen Erik Johan Stagnelius kom å andra sidan inte så långt härifrån heller.

Men om vi bortser från ångest och förruttnelse nu, så önskar jag er alla en trevlig fredag!





torsdag 1 november 2012

Korrläsning!

Ibland borde jag nog äta upp en gammal hatt eller så.

Jag brukar ju berömma mig om att inte alltför ofta stava fel, inte vara helt uppåt väggarna vad det beträffar ordföljder, inte toka till det för mycket helt enkelt!
Vilken attans tur då att jag också är medveten om hur lätt det är att läsa sin text som man tänkt att det står skrivet - inte vad det verkligen står!
Attans tur nummer två är att det finns andra språkbegåvade individer som har mage att påpeka hur galet det blivit ibland.
Attans tur nummer tre är att nyss nämnda språkbegåvade person kommer med rättelser när jag ber om synpunkter!

Jag är lyckligt lottad!

Höstlovsfika

Vissa regniga och ruggiga höstlovsdagar är det gott att få åka till dukat fikabord hos en vän där det dräller in fler vänner med och utan barn i släptåg vartefter tiden och eftermiddagen går.
Att få hinka kaffe, ligga på golvet och försöka begripa sig på ett sällskapsspel tillsammans med flera små, skratta så tårarna sprutar och däremellan prata lite allvar.

När blandningen av goda människor består av små, halvsmå, halvstora och stora - då blir det oftast en riktigt trevlig stund.
Det hade vi idag.
Tack M.