Nu är han stor!

Lika erbarmligt varmt idag med.
Jag hukar i skuggan och skakar på huvudet åt fröken Majblomma och bästaste vännen som, utspökade i hellånga maskeradklänningar, fikar i gassande sol.
Dockporslinet kom fram och pic-nickorgen packades omsorgsfullt.

Bam-Bam har rationaliserat bort klädsel helt idag, springer naken över nejden och sätter sig emellanåt i en hink med vatten, när han inte hjälper till med att bada växter i växthuset eller vattnar hästarna.

Den lille herren har dessutom helt slutat med nattblöja nu - äntligen!
Jag har varit bortskämd med tidigt blöjavvanda barn men med minstingen orkade jag inte roa mig med sängklädestvätt var och varannan dag.
Han har helt enkel fått bevisa att han kan vara torr efter en lång natts sömn.
Och nu - tada - anser jag att han kan betraktas som helt blöjfri!
Fem nätter i sträck - det är bevis nog!

Känns lite märkligt efter alla dessa år med dagliga blöjbyten på minst ett, ofta två, barn.
Nu är den epoken över.
För drygt två år sedan räknade jag ut hur lång tid jag ägnat mig åt, bland annat blöjbyten, under min mammakarriär.

Jag får väl helt enkelt lägga till ett "gäng" blöjor till, gånger en minut per gång!

Galenpannedag

Tjoho vad varmt det varit idag.
Givetvis roar sig far-är-rar med att kapa och klyva upp ett ton ved eller så - och det resulterade i ett oforcerbart berg med vedträn som behövde staplas.
Tur för mig att jag kroknade på de små-ilskebyttornas hyss, bröt ihop på dem och kom igen genom att trava den eländiga veden i ett rasande tempo, av pur ilska då!
Eftersom det åligger mig (enligt vedertagen arbetsfördelning) att stapla härket.

Fast före dess hade jag hunnit sopa verandan, bära möbler fram och tillbaka, göra en blixtutryckning till närmsta utskänkningsställe för alkoholhaltiga varor (en inte helt föraktlig expedition, enär vi bor bortom ära och redbarhet), utfodrat familjen vid ett flertal tillfällen samt gett attans i en folklig begivenhet i närbelägen by till förmån för att rya runt med barnen och äta glass i hembygdsparken.
(Förlåt Freundin - orkade inte frottera mig med folk i sällskap av mina huliganer just då!)

Medan jag svor så det osade om vedträna, somnade fröken Majblomma av ren utmattning och de övriga tre huliganerna fortsatte med sitt rantande i ringen.

Nu är ordningen äntligen återställd - vi har fortsatt med vårt semesterliv i annexet/lillstugan/drängkammaren - och jag njuter verkligen i fulla drag av att ha en stor stökig familj runt mig, delar av den djupt snusande!

Men inom parentes - är det inte galet varmt för att vara början av juni?
Nu när det är dags för telning nummer två att ta studenten, minns jag att det var ungefär lika tokvarmt och skönt när jag själv klev ut ur skolan med den vita mössan på huvudet - för ett kvarts sekel sedan!
Men ändå!

Myshelg

Jag tog visst ut mig igår med klyftiga formuleringar och desperat ordsamlande genom mitt bokfrossande, för idag har jag mest glidit runt ute i skuggan.
Räddat barnen genom att ta bort ett getingbo från deras lekstugeveranda, vattnat växter som börjat sloka i hettan, spikat lite och till sist tagit och snabbsanerat samtliga små-vilda-glada för att forsla samtliga familjemedlemmar in till staden, där vi mötte upp stora dottern som fick agera fotograf.

Storsonen och extradotter P var urtjusiga, uppklädda till tänderna med glitter och bling, välputsade skor, fiffad frisyr och färgkoordinerad näsduk i kavajfickan.
Jajemän - dags för traditionsenlig bal!

När vi hade kindpussats färdigt, forslade vi oss vidare till favoritmataffären och fyllde med lätthet en kundvagn modell större med förnödenheter.
Kvittot var ungefär lika långt som en ettåring!

Nu leker vi semester. Annexet är annekterat igen med spännande film, bäddar på golvet, eld i kaminen och familjen samlad på begränsad yta.
Här ska byggas familjerelationer igen, då är små utrymmen oslagbara.

Illvillja?

Ibland löper min skalle amok, av att läsa ett inlägg hos någon annan, lyssna på en låt, få ett erkännande.
Tittade in hos Lippe.
Fick en ny vän på Fb - som uttryckligen sparade sina "sista" platser till "snygga brudar".
"Knarkar" poppig musik.
Allt det här gör att jag går i spinn över hur sjuk och absurt utseendefixerad vår tid ser ut.
Kul för mig att jag är snygg - trist för någon annan som känner sig glåmig och beige.
Eller?

Men vad är det för fel på alla 40+ kvinnor?
Eller för den delen - alla kvinnor i fertil ålder och heterosexuella relationer?
Vad är det som gör att vi bevakar varandra så infernaliskt?
Inte ha för höga klackar, inte för kort kjol, inte för mycket smink, inte så iögonfallande smycken/naglar/utstrålning - då slår stilpolisen genast till.
Allt ska vara precis inom ramarna för det anständiga, det normala, det förväntade!

En kvinna som passerat 40-strecket, bör inte skratta för högt, ha dingliga örhängen, inte ta plats genom att tycka.
Hon borde verkligen ha vett att krypa tillbaka till köket och börja förbereda sig på att sticka raggsockor till barnbarnen och baka små piffiga kakor.
Eller klättra in genom dörrarna till någon behjärtansvärd organisation och "hjälpa andra".

Och om hon nu för guds skull vågar höja rösten, rakryggat sträcker på sig och hävdar sin särart, då går det utmärkt att döda henne genom att ge henne epitetet; Klimakterikossa!
Eller sucka besvärat något om att hon är ett billigt stycke!

Ledsen!
Jag köper inte det!
Varken att bli kallad vid namn eller dissad för att jag är jag!
Jag är inte ett dugg patetisk - eller vill hålla liv i någon form av flyktig ungdom!
Jag är så nöjd med att vara jag, precis där jag är i livet nu.
Tänker inte börja be om ursäkt nu för att jag tar plats, det har jag aldrig gjort.

Jag är bäst!
Lika bäst som alla andra kvinnor som står upp för sig själva!
Systerskap är allra vackrast - stötta varandra - vi är alla värdefulla!
Love <3

Deckare

Idag har jag läst!
Boken som Madlar lottade ut; Hypnotisören av Lars Kepler.
En tegelsten i pocketutgåva på drygt 570 sidor om kriminalkommissarien Joona Linna och läkaren och före detta hypnotisören Erik Maria Bark.
Började imorse och läste ut den strax före middag.

Det här är en typisk sträckläsarbok, en stunds verklighetsflykt men inget som jag kommer att ligga och grubbla över inatt.
Fullt så trist som Madlar ansåg den vara, håller jag inte med om.
Karaktärerna är vältecknade men jag levde mig inte in i deras liv.
Relativt obehagliga våldsscener, en dos äktenskapliga problem, lite sex, några riktiga knäppgökar, den rart leende och effektiva polisen (av kvinnligt kön!) som drar kopior, letar reda på namn och adresser, åt den strängt upptagne kommissarien som jagar runt, kors och tvärs över Stockholm men även längre ut i landet, efter den riktiga psykopaten.
En hel del av de stereotypa personerna jag förväntar mig att hitta i en deckare, de finns där.
Andra är mer skruvade än vanligt.

För en exilstockholmska som jag, som senast för en vecka sedan rörde mig i delar av den miljö som beskrivs, är det lite av en nostalgitripp.
Miljöbeskrivningen levandegör.


Jodå, en välsnickrad deckare.

Om sanningen ska fram...

Lite olik sommarens kommande plåga!
Samma upphovsman!
Imponerande.

Bäva månde ansvarig...

Det var väl själva den...
I förmiddags när jag loggade in, hade jag bestämt mig för att släppa gårdagens ämne helt.
Fine, ok, bra så - det finns somligt jag gillar och annat jag ogillar. Basta!

Och så visar det sig att en konstellation jag enträget bett om att slippa se, är precis den som kommer att uppstå.
Vid flera tillfällen, till flera olika parter i bestämmandeposition har jag framfört mitt (starka) önskemål om att just det här skulle undvikas.
Jag har påvisat alternativa utvägar, förhållningssätt och möjligheter.
Jag har varit öppen för alla andra alternativ, kort sagt.

Och vad händer?

Jag har inte stort hopp om att kunna ändra beslutet men jag tänker demonstrera mitt missnöje.
Med besked!

Och ja, jag har redan övervägt tanken på att bara låta udda vara jämt men det är inte i första hand mig själv det gäller - så jag tänker inte släppa det.
Än!